När kaoset har lagt sig och tankarna börjar komma till sans är det så mycket som skall göras.
Begravning, dödsannonser, kista,urna, blommor, meddela alla kamrater och släktingar, ägodelar och byråkratin förstås.
Det är tur att man har vänner som kan hjälpa, tipsa och utföra olika moment.
Men vissa saker måste man göra själv och det är svårt, väldigt svårt!
Det första steget man står inför är att meddela dom närmaste, mor och far, syskon, kusiner, vänner mm
Sedan måste arbetsgivare och kamrater få veta.
När man känner sig tillräckligt stark tar man luren och slår numret.
Pulsen bränner och hjärtat dunkar som om det vill slå sig ut ur bröstet.
Men det går med skrovlig röst och med uppehåll ibland för att samla sig.
Vad skulle det stå, text storlek, en bild?
Anna-Lena fick en idé om att låta utgångslåten även här ge uttryck för vad vi tror Jonas skulle stå för.
Noterna till "Gå ut och var glad i kväll, din jävel" av Ulf Lundell, en av Jonas favoriter .
Ett intensivt sökande inleddes. Google och andra sökmotorer avlusades. Musik affärer besöktes.
Internet affärer kontrollerades. Men inga noter. Modet sjönk.
Ett besök på biblioteket gav oss en strimma hopp och vi fick ett papper med ett antal noter.
Tyvärr var dom inte rätt och Anders fick för sig att göra ett sista försök.
Nya sökningar slutade på "The Official Ulf Lundell Sight". Där fanns en mail adress.
Man kan alltid fråga om dom vet, det kan inte bli mer än ett nej.
Till vår förvåning fick vi svar, från Ulf Lundell själv !
Visst skulle vi få noterna. Killen som spelar keyboard fixade detta.
Efter några dagar damp det ner ett kuvert med noter och några rader från Ulf.
I våra hjärtan är detta så fint, gjort av en person som är så känd, att ta sig tid för någon annan.
Det är helt underbart!
Begravningen ägde rum i Grava kyrka den 22 december 2004.
Denna dag snöade det ymnigt.
Vi var väldigt oroliga för Jonas tidigare flickvän Sofia, som skulle åka bil från Norrköping,
men allt gick bra.
Martin Säfström sjöng och spelade piano. Vi hade en gjort CD-skiva med låtar som helt enkelt var vår Jonas.
Bob Dylan, Ulf Lundell, Bruce Springsteen, The Animals och Haakon Pedersen.
Så mycket vänner till Jonas hade kommit för att ta farväl.
När musiken tystnade var det många som ville hedra Jonas och ta ett sista farväl.
Det känns skönt att veta att han var så omtyckt och hade så många vänner.
Urn sättning skedde precis 9 veckor efter olyckan, fredagen den 11e februari.
Urnan såg ut som en kakburk i trä och vi hade satt blåa rosor på locket.
Vi fick hämta den i ett rum där de tänt ett ljus, det var fruktansvärt, men samtidigt vackert.
Anders bar urnan.
Vi gick i samlad trupp till begravningsplatsen, där Anders skulle sätta ner urnan.
Med skakande kropp och skälvande armar sänkte han ner den i hålet med hjälp av Jonas lillebror Fredrik.
I ett svart hål ska han ligga, vår son, Jonas!
En efter en gick vi fram och la en blomma, sa ett ord, tänkte desto mer.
Aldrig mer vill vi uppleva detta!
Ingen som råkat ut för detta kan i sin vildaste fantasi tänka sig in i hur det är att avsluta sitt barns liv.
Att tvingas gå till skatteverket och be om ett "Dödsfallsintyg" eller banken för att få ett kontoutdrag från dödsdagen eller...
Listan kan göras lång. Man tar sats och mobiliserar en övermänsklig kraft, för att stryka en punkt på listan.
Utmattad och tom, lämnar man myndigheten med ett papper. Ett papper med lite text som gör ont.
Jonas Lönnstam dödsbo.
Mitt barn, vår son, mina barns bror är död.
Ännu ett papper som bevisar det.
Så kom då kallelsen till slut. Rättegång den 24 maj! Förhoppningarna att det ska gå att stänga ett kapitel till är stora.
Under rättegången är det enbart hårda fakta som ges.
Bortförklaringar, nya fakta och det jobb som jag gjort med att beräkna hastighet är med. Känns jätte skönt!
Efter avslutad rättegång gör NWT en intervju med oss.
Domen blev 2-års villkorligt och 50 dagsböter + skadestånd till familjen á 25.000:-per person.
Senare kom det ett överklagande från försvarsadvokaten.
Den 11 juli kom det ett brev från Hovrätten om överklagandet.
Att stänga detta kapitel verkar inte bli lätt.
Inte nog med att vi mist vår son/bror, vi ska orka kämpa för rättvisan också.
Man kan bara citera Thåström "Fan Fan Fan".
Överklagandet klagades av oss och det slutade med att det togs tillbaka och domen trädde i laga kraft.